Apple Inc.

iPhone, Mac, iPad, Apple Watch och AirPods samt tjänster som App Store och iCloud – hårdvaran skapar den installerade bas tjänsterna lever av.

Large cap (egen klassificering)Grundat 1976Cupertino, Kalifornien, USANasdaq · AAPLVD: Tim Cook (John Ternus tillträder 1 september 2026)
Spara i Min Atlas

Översikt

Bolaget på 60 sekunder

Apple utvecklar och säljer iPhone, Mac, iPad, Apple Watch och AirPods samt en tjänsteverksamhet med App Store, iCloud, Apple Music, Apple TV+ och betaltjänster. Affärslogiken bygger på att hårdvaran skapar en installerad bas som tjänsterna sedan lever av: varje såld enhet öppnar en löpande intäktsström med väsentligt högre marginal än produkten själv.

Det som gör modellen svår att kopiera är att Apple kontrollerar hela kedjan. Bolaget ritar sina egna processorer, skriver operativsystemen som körs på dem och äger den enda distributionskanalen för program till telefonen. Ingen konkurrent har alla tre delarna, och det är kombinationen som gör att Apple kan ta ut ett prispåslag och samtidigt behålla provisionen på det som säljs ovanpå. Samma kontroll är skälet till att bolaget i dag prövas rättsligt på båda sina största marknader.

Produktben
iPhone, Mac, iPad, Watch, AirPods, tjänster
Räkenskapsår
oktober–september
iPhones andel
53% av intäkten senaste tolv månaderna
Tjänsternas andel
26% av intäkten, dubbel bruttomarginal
Senaste utvecklingen
Intäkt R12 juli 2025–juni 2026
466,8 mdr USD
Rörelseresultat R12
154,9 mdr USD
Rörelsemarginal R12
33,2%
Bruttomarginal R12
48,7%

Tredje kvartalet i räkenskapsåret 2026 blev bolagets starkaste junikvartal någonsin: intäkterna steg 16% till 109,4 mdr USD med tvåsiffrig tillväxt i varje geografiskt segment. iPhone växte 21,7% trots att produkten sedan länge betraktas som mogen, och Mac steg ännu snabbare i takt med att övergången till egna processorer mognat.

Bruttomarginalen på 50,1% innehåller ungefär två procentenheter från tullåterbetalningar, alltså en post som inte återkommer. Vinsten per aktie ökade snabbare än omsättningen genom både högre nettoresultat och färre aktier. Tullåterbetalningarna bidrog också till resultatökningen. Kvartalet var Tim Cooks sista som vd.

Produkter & tjänster
iPhone
Kärnan i hela ekosystemet

53% av intäkten senaste tolv månaderna, 245,5 mdr USD. iPhone är inte bara den största produkten utan den enhet som binder användaren till alla övriga tjänster och tillbehör, och därmed den som avgör hur stor den installerade basen blir.

Services
Marginalmotorn

App Store, iCloud, Apple Music, Apple TV+, Apple Pay och licensintäkter: 120,5 mdr USD senaste tolv månaderna. Bruttomarginalen är ungefär dubbelt så hög som på hårdvara, vilket gör segmentet avgörande för lönsamheten.

Wearables, Home & Accessories
Ekosystemförstärkare

Apple Watch, AirPods och tillbehör: 36,3 mdr USD senaste tolv månaderna. Produkternas främsta funktion i modellen är att öka kostnaden för användaren att lämna plattformen.

Mac
Återhämtande segment

Persondatorer med Apples egna processorer: 35,9 mdr USD senaste tolv månaderna och portföljens snabbaste tillväxt under junikvartalet, upp 28,7%. Återhämtningen kommer av att övergången från Intel gett maskinerna en batteritid och prestanda konkurrenterna inte matchar.

iPad
Etablerat segment

Surfplattor som delar processorarkitektur och ekosystem med Mac och iPhone: 28,7 mdr USD senaste tolv månaderna, i stort sett oförändrat över tid.

Geografi

Apple redovisar fem geografiska segment och andelarna nedan avser de senaste tolv månaderna, alltså juli 2025 till juni 2026. Amerika är störst men Europa är den region där regleringen biter hårdast, genom Digital Markets Act. Kina är strategiskt kritiskt i två riktningar samtidigt: som marknad, där intäkten under perioden ökade kraftigt efter ett svagt föregående år, och som produktionsbas genom kontraktstillverkarna.

Amerika41%

193,6 mdr USD senaste tolv månaderna, med USA som dominerande marknad

Europa27%

124,3 mdr USD; regionen med den strängaste regleringsmiljön genom Digital Markets Act

Kina (Greater China)17%

79,3 mdr USD; både marknad och produktionsbas via kontraktstillverkare

Övriga Asien och Stillahavsområdet8%

38,6 mdr USD; snabbast växande region under perioden

Japan7%

31,0 mdr USD; mogen marknad med hög iPhone-andel

Ambition

Apple publicerar varken finansiella mål eller en uttalad strategisk plan, vilket är ovanligt för ett bolag av storleken. Riktningen går ändå att läsa ur var pengarna läggs: forskning och utveckling steg 32% under junikvartalet 2026, den överlägset snabbaste kostnadsökningen i resultaträkningen, och tyngdpunkten ligger på generativ AI och egna kretsar. De två uppgifterna för den tillträdande ledningen är därför givna. Den ena är att visa att Apple kan leverera AI i egen regi i stället för att köpa in den, efter flera år av kritik för eftersläpning. Den andra är att försvara tjänsteintäkternas struktur i en rättslig miljö där både App Stores provisioner och sökmotoravtalet prövas samtidigt på bolagets två största marknader.

Marknad

Intäkt Q3 räkenskapsåret 2026
109,4 mdr USD (+16%)
iPhone Q3 räkenskapsåret 2026
54,3 mdr USD (+21,7%)
Tjänster Q3 räkenskapsåret 2026
30,7 mdr USD (+12,1%)

Smartphonemarknaden är mogen och Apples tillväxt kommer främst från högre snittpriser och från att fler användare stannar längre i ekosystemet, inte från fler sålda enheter. Junikvartalet 2026 var ändå ovanligt starkt med tvåsiffrig tillväxt i samtliga geografiska segment, och bolaget uppgav att den installerade basen av aktiva enheter nådde nya toppnivåer i alla större produktkategorier och regioner.

Den strukturella frågan är inte efterfrågan utan reglering. Tjänsteintäkterna, som bär marginalen, vilar delvis på kontrollen över App Store och på betalningen för att vara förvald sökmotor i Safari. Bägge angrips just nu rättsligt på Apples två största marknader, och utfallet kan påverka villkoren för tjänsteverksamheten.

Marginaler
Bruttomarginal
Har varit
46,6%
Snitt räkenskapsåren 2024–2025
Är nu
48,7%
R12 juli 2025–juni 2026
Vill nå
Inget publicerat mål
Apple publicerar inget marginalmål. Nuläget innehåller tullåterbetalningar som lyfte junikvartalets bruttomarginal med omkring två procentenheter och som inte återkommer.

Marginalen förklaras av mixen mellan hårdvara och tjänster. iPhone bär en bruttomarginal kring trettiofem till fyrtio procent, hög för konsumentelektronik men ändå en tillverkningsmarginal. Tjänsterna ligger kring sjuttio procent, eftersom de levereras till nära noll rörlig kostnad till en installerad bas som redan finns. Varje procentenhet mixförskjutning mot tjänster lyfter därför koncernmarginalen utan att en enda extra enhet säljs.

Den senaste uppgången ska ändå inte läsas rakt av. Junikvartalets bruttomarginal på 50,1% innehöll omkring två procentenheter från tullåterbetalningar, och rullande tolv månader ligger marginalen på 48,7% mot 46,9% för räkenskapsåret 2025. Den strukturella risken sitter i tjänsteintäkternas sammansättning: betalningen från Google för sökplatsen i Safari är rättsligt ifrågasatt och skulle falla bort med mycket hög marginal.

Ledning & ägare

Tim Cook
Vd sedan 2011, verkställande styrelseordförande från september 2026
Vd sedan 2011

Efterträdde Steve Jobs 2011. Byggde ut tjänsteaffären från biprodukt till näst största intäktsben, flyttade Mac och iPhone till egna processorer och gjorde Apple till världens mest värdefulla bolag. Som verkställande ordförande behåller han bland annat kontakterna med beslutsfattare.

John Ternus
Vd från september 2026
Vd från september 2026, i bolaget sedan 2001

Hårdvaruchef med 25 år i bolaget, central i övergången till egna processorer. Utnämningen tillkännagavs i april 2026 och godkändes enhälligt av styrelsen; han tar plats i styrelsen när han tillträder.

Kevan Parekh
Finansdirektör sedan januari 2025
Finansdirektör sedan 2025

Efterträdde Luca Maestri, som suttit sedan 2014. Kom internt efter drygt tio år på Apple med ansvar för finansiell planering och analys.

Arthur D. Levinson
Styrelseordförande sedan 2011
Ordförande sedan 2011

Tidigare vd för Genentech och styrelseledamot i Apple sedan 2000. Övergår till ledande oberoende ledamot i september 2026, när Tim Cook blir verkställande ordförande.

Största ägare
The Vanguard Group
ca 8,5% av kapitalet

Största ägare och indexförvaltare. Innehavet följer bolagets indexvikt och växer eller krymper med fondflöden, inte med uppfattningen om Apple.

BlackRock
ca 7,8% av kapitalet

Näst största ägare och likaledes i huvudsak passiv indexförvaltning.

State Street
ca 4% av kapitalet

Tredje av de tre stora amerikanska indexförvaltarna. Tillsammans kontrollerar de omkring en femtedel av aktierna.

Berkshire Hathaway

Den enda stora aktiva ägaren. Byggde från 2016 upp Apple till sin största enskilda aktieposition men har sedan 2023 minskat innehavet kraftigt.

Ägarbild

Apple har inget kontrollerande ägande och bara ett aktieslag med en röst per aktie. De största ägarna är indexförvaltare vars innehav följer Apples vikt i S&P 500 och Nasdaq 100, alltså inte ett aktivt ställningstagande om strategin. Ingen enskild ägare driver frågor mot ledningen, och inflytandet utövas genom röstningsriktlinjer snarare än dialog.

Återköpen är den ägarfråga som betyder mest i kronor. Apple har under ett decennium genomfört ett av företagshistoriens största återköpsprogram, och antalet utestående aktier har minskat från drygt 15,3 till under 14,7 miljarder på två år. Effekten syns direkt: under junikvartalet 2026 steg vinsten per aktie 29% medan intäkterna steg 16%.

Kultur

Apple är byggt kring en ovanligt centraliserad produktkultur: färre produkter än konkurrenterna och kontroll över hela kedjan från chip till operativsystem till butik. Organisationen är funktionsindelad snarare än affärsområdesindelad, alltså finns ingen iPhone-chef med eget resultatansvar, vilket är ovanligt för ett bolag av storleken och tvingar fram integration mellan hårdvara och mjukvara. Sekretessen internt är närmast institutionaliserad.

Successionen till John Ternus är kulturellt logisk: han kommer från hårdvarusidan, precis som bolagets mest framgångsrika satsning det senaste decenniet, övergången till egna processorer. Att Tim Cook stannar som verkställande ordförande signalerar kontinuitet snarare än kursändring.

Affärsmodell

Så tjänar de pengar
Vem betalar
Privatpersoner, apputvecklare och sökmotorbolag
För vad
Telefoner, datorer, tillbehör och tjänster
Hur
Engångsköp, abonnemang och provision på appar

Modellen bygger på att sälja hårdvara med hög marginal och sedan tjäna ännu mer på vad användaren gör med den. En iPhone kostar mycket, men det verkliga värdet uppstår över de följande åren: App Store tar provision på appköp, iCloud säljs som abonnemang, Apple Music och TV+ som prenumerationer, och sökmotorer betalar miljarder för att vara förvalda.

Tjänsternas bruttomarginal är ungefär dubbelt så hög som hårdvarans, vilket gör att lönsamheten växer snabbare än intäkterna. Ekosystemet fungerar som inlåsning i båda riktningar: varje ny Apple-produkt användaren köper gör det dyrare att byta plattform. Modellen har en strukturell sårbarhet i att tjänsteintäkterna delvis bygger på plattformskontroll som lagstiftare i både EU och USA aktivt angriper.

Konkurrens

Apple konkurrerar med Samsung och kinesiska tillverkare inom smarttelefoner, med Microsoft och Google inom operativsystem och tjänster, och med Spotify, Netflix och Google om abonnemangsintäkter. Vallgraven är ekosystemet snarare än enskilda produkter: en användare med iPhone, Mac, Watch, AirPods och iCloud har byggt upp en byteskostnad som är praktisk och social snarare än ekonomisk.

Kontrollen över App Store har historiskt varit den mest lönsamma delen av positionen och är nu den mest hotade, eftersom både EU:s regelverk och amerikanska domstolar tvingar fram alternativa distributionskanaler och betalsätt. Övergången till egna processorer har samtidigt gett en prestanda- och marginalfördel i Mac och iPhone som konkurrenter med standardchip inte kan matcha.

Jämför Apple Inc. med
Liknande verksamhet
Välj ett eller två bolagJämför →

Historik

Personer som format bolaget
Steve Jobs
Medgrundare och vd
Grundade 1976, vd fram till 2011

Grundade Apple 1976 tillsammans med Steve Wozniak och Ronald Wayne. Lämnade bolaget och återvände 1997 till ett Apple nära konkurs, varefter han ledde vändningen och lanseringarna av iPod, iPhone och App Store. Tim Cook efterträdde honom som vd 2011. Det som skiljer honom från de flesta grundare är att han byggde bolaget två gånger, och att det var den andra gången som gav den produktmodell bolaget fortfarande vilar på.

Steve Wozniak
Medgrundare
Från 1976

Konstruerade de tidiga Apple-datorerna och stod för den tekniska sidan av grundandet, medan Jobs drev den kommersiella. Har sedan lång tid ingen operativ roll i bolaget, men delningen mellan ingenjören och säljaren är den arbetsfördelning som präglade Apples första år.

Jony Ive
Designchef
1992–2019

Formade produktspråket från iMac och iPod till iPhone och Apple Watch, och var under Steve Jobs den person som i praktiken definierade hur Apples produkter såg ut och kändes. Lämnade 2019 för att grunda designbyrån LoveFrom och leder sedan 2025 hårdvarudesignen hos OpenAI, som köpte hans enhetsbolag. Hans avgång ses av många som slutet på en era i bolagets designhistoria.

  1. April 1976

    Steve Jobs, Steve Wozniak och Ronald Wayne undertecknar delägaravtalet. Wayne, som fått 10% mot grundarnas 45 vardera, hoppar av efter tolv dagar och säljer tillbaka sin andel för 800 dollar av oro för att personligen få svara för bolagets skulder. Wozniak konstruerar maskinerna, Jobs säljer dem.

  2. Januari 1977

    Mike Markkula, nyligen förmögen efter åren på Intel, går in med 250 000 dollar mot en tredjedel av bolaget och finansierar därmed produktionen av Apple II. Det är kapitalet som gör Apple till ett företag i stället för ett garageprojekt.

  3. 1979

    Kalkylprogrammet VisiCalc släpps till Apple II och blir maskinens verkliga säljargument. Persondatorn slutar vara en hobby och blir ett arbetsredskap, två år före IBM:s pc. Mönstret att programvaran säljer hårdvaran återkommer sedan i varje generation av bolagets produkter.

  4. December 1980

    Börsnoteringen säljer 4,6 miljoner aktier för 22 dollar styck och drar in mer kapital än någon introduktion sedan Ford 1956. Omkring trehundra personer blir miljonärer på en dag.

  5. 1984–1985

    Macintosh lanseras med grafiskt gränssnitt och mus, men säljer under förväntan. Maktkampen som följer slutar med att Jobs tvingas lämna bolaget han grundat, utmanövrerad av John Sculley, den vd han själv rekryterat från Pepsi två år tidigare.

  6. 1996–1997

    Apple köper Jobs nya bolag NeXT och får både ett modernt operativsystem och grundaren tillbaka. Bolaget är då nära konkurs, och Jobs övertalar Microsoft att investera 150 miljoner dollar och fortsätta utveckla Office för Mac. Räddningen kommer alltså från den konkurrent som besegrat Apple på skrivbordet.

  7. 2001

    iPod lanseras och de första Apple Store-butikerna öppnar samma år. Bolaget lämnar därmed datorbranschen som enda hemvist och tar samtidigt kontroll över hur produkterna säljs, vilket blir en förutsättning för prispåslaget.

  8. 2007–2008

    iPhone lanseras och året därpå App Store. Telefonen blir den mest lönsamma produkten i företagshistorien, men det är butiken som skapar affärsmodellen: Apple tar en andel av allt som säljs på plattformen utan att själv utveckla det. Just den ordningen prövas i dag av domstolar och tillsynsmyndigheter.

  9. Augusti 2011

    Tim Cook efterträder Steve Jobs som vd, sex veckor före Jobs död. Cook är logistiker och inte produktchef, och gör Apple till ett bolag som styrs av leveranskedja och kapitalallokering snarare än av enskilda lanseringar.

  10. 2020

    Övergången från Intel till egna processorer inleds med M1-kretsen. Det ger Apple prestanda- och marginalfördelar konkurrenter med standardchip inte kan matcha, och gör Mac till portföljens snabbast växande produkt fem år senare.

  11. 2026

    Tjänsterna svarar för en fjärdedel av intäkten och en betydligt större del av vinsten, samtidigt som EU:s regelverk och amerikanska domstolar angriper den plattformskontroll de vilar på. Tim Cook lämnar vd-rollen den 1 september och John Ternus tar över.

Mediebild och kontroverser

Vad hände

Europeiska kommissionen beslutade den 23 april 2025 att Apple brutit mot skyldigheten i Digital Markets Act att låta apputvecklare fritt informera sina kunder om erbjudanden utanför App Store och hänvisa dem dit. Boten uppgick till 500 MEUR och var tillsammans med beslutet mot Meta det första under regelverket. Apple ändrade villkoren i slutet av juni 2025 för att undvika löpande vite och överklagade den 7 juli.

Vad granskningen gäller

Kärnan är vem som får äga kundrelationen. Apples argument är att App Store är bolagets egen kanal och att provisionen betalar för plattformen; kommissionens är att en portvakt inte får hindra utvecklare från att berätta att samma vara finns billigare någon annanstans.

Bolagets svar

Apple har kallat boten oproportionerlig och hävdar att kommissionen ändrat kraven under processens gång. Bolaget har genomfört de begärda ändringarna i Europa parallellt med överklagandet, så de nya villkoren gäller även om målet skulle vinnas.

Relevans

App Store är den enskilt mest lönsamma delen av tjänstesegmentet, och tjänsterna svarar för en fjärdedel av intäkten men en betydligt större andel av vinsten. Böterna i sig är små för Apple; det som betyder något är att villkoren ändras och att andra jurisdiktioner följer efter.

Källor

Risker

John Ternus tar över 1 september 2026 efter Tim Cooks femton år. En succession i världens mest värdefulla bolag är i sig en betydande osäkerhet, även med Cook kvar som verkställande ordförande.

Senaste nytt

Ledarskiftet är den dominerande händelsen. Tim Cook lämnar vd-rollen den 1 september 2026 efter femton år och blir verkställande styrelseordförande, medan hårdvaruchefen John Ternus tar över. Arthur D. Levinson, ordförande sedan 2011, övergår samtidigt till att vara ledande oberoende ledamot. Det är första gången sedan 2011 bolaget leds av någon annan än Cook, och konstruktionen med en verkställande ordförande signalerar kontinuitet snarare än kursändring.

På produktsidan presenterades en helt omarbetad Siri byggd på generativ AI vid utvecklarkonferensen i juni, tillsammans med nya funktioner för barnsäkerhet. Frågan om Apple ligger efter inom AI har varit den mest omdiskuterade strategiska punkten inför skiftet, och lanseringen är bolagets svar.

Marknadens reaktion på rekordkvartalet styrdes ändå inte av siffrorna utan av en svag prognos för kommande kvartal och oro kring leveranskedjan. Styrelsen deklarerade en utdelning på 0,27 USD per aktie med utbetalning i augusti 2026.

Samtliga finansiella tal kommer ur Apples pressmeddelande och räkenskaper för tredje kvartalet i räkenskapsåret 2026 (perioden till 27 juni 2026, publicerat 30 juli 2026) samt ur motsvarande handlingar för fjärde kvartalet i räkenskapsåret 2025 (perioden till 27 september 2025). Uppgifterna om ledningsskiftet kommer från Apples pressmeddelande i april 2026. Ägarandelarna bygger på sammanställda 13F-inlämningar och är ungefärliga; de skiljer sig mellan sammanställningar. Storleksklassen är egen klassificering, beräknad ur ett börsvärde kring 4,5 biljoner dollar i augusti 2026; Nasdaq har inga formella storlekssegment. Sifferrutorna, geografins vikter och marginalbanans nuläge är beräknade som rullande tolv månader: räkenskapsåret 2025 plus nio månader av räkenskapsåret 2026 minus samma nio månader föregående år. Intäkt 416 161 + 364 357 − 313 695 = 466 823 MUSD, rörelseresultat 133 050 + 122 432 − 100 623 = 154 859 MUSD och bruttoresultat 195 201 + 178 782 − 146 860 = 227 123 MUSD, vilket ger en rörelsemarginal på 33,2% och en bruttomarginal på 48,7%. Det historiska snittet i marginalbanan är medelvärdet av bruttomarginalen för räkenskapsåren 2024 och 2025 (46,2% och 46,9%). Avsnittet om mediebild och kontroverser bygger på Europeiska kommissionens och det amerikanska justitiedepartementets egna meddelanden samt på CNBC, TechCrunch och juridisk genomgång av domstolsbesluten; Apples svar är hämtade ur samma källor. Vinsten per aktie efter utspädning steg 29% till 2,02 USD, snabbare än intäkternas 16%. Nettoresultatet ökade från 23 434 till 29 789 MUSD, cirka 27% beräknat. Det vägda aktieantalet efter utspädning minskade samtidigt cirka 1,6%, från 14 948 till 14 715 miljoner. EPS-ökningen speglar därmed både högre nettoresultat och färre aktier; tullåterbetalningar bidrog med 0,11 USD per aktie. Kontroll av EPS, nettoresultat och vägt aktieantal: https://www.apple.com/newsroom/2026/07/apple-reports-third-quarter-results/ och https://www.apple.com/newsroom/pdfs/fy2026q3/FY26_Q3_Consolidated_Financial_Statements.pdf . Ingen del av innehållet är betald eller sponsrad analys.

Källor sammanställda 2026-08-25 · Sidan senast uppdaterad 31 augusti 2026