Atlas Copco

Global ledare inom komprimerad luft, vakuumlösningar och industriverktyg – med en affärsmodell byggd på eftermarknad och kundlojalitet.

Large CapGrundat 1873NackaNasdaq Stockholm (ATCO A/B)VD: Vagner Rego

Översikt

Bolaget på 60 sekunder

Atlas Copco är en av världens ledande industrikoncerner inom produktivitetshöjande teknik. Bolaget säljer kompressorer, vakuumpumpar, industriverktyg och portabel kraftutrustning: produkter som är dolda ryggrader i allt från halvledartillverkning och bilindustri till livsmedelsförpackning och byggnation. Verksamheten drivs i fyra affärsområden med eget resultatansvar, samlade kring mer än åttio varumärken i omkring 180 länder.

Nära fyra tiondelar av intäkterna kommer från service, reservdelar och uthyrning, vilket gör intäktsströmmen mindre cyklisk än utrustningsförsäljningen antyder: en installerad maskin behöver underhåll oavsett om kunden investerar i nya. Tillverkningen är dessutom kapitallätt, med omkring tre fjärdedelar av tillverkningskostnaden i inköpta komponenter.

Omsättning 2025
168 mdr SEK
Anställda
56 473 (30 juni 2026)
Serviceandel
38% av intäkterna 2025
Inköpsandel i tillverkning
ca 75% av produktionskostnaden
Senaste utvecklingen
Orderingång R12 juli 2025–juni 2026
175 469 MSEK
Omsättning R12 juli 2025–juni 2026
169 917 MSEK
Rörelsemarginal R12
20,3%
Nettoskuld 30 juni 2026
22 305 MSEK, 0,5× EBITDA

Andra kvartalet 2026 gav den högsta orderingången i bolagets historia: 50 951 MSEK, organiskt 26% mer än året innan. Lyftet kom framför allt från halvledarindustrin, där Vacuum Techniques orderingång steg med drygt hälften, men de flesta andra kundgrupper växte också.

Omsättningen växte långsammare, organiskt 8%, eftersom vakuumutrustning levereras långt efter att ordern tagits. Skillnaden är alltså en orderbok som ska omsättas kommande kvartal snarare än ett svaghetstecken. Den redovisade rörelsemarginalen låg kvar på 20,6%, men talen är inte jämförbara rakt av: justerat för en förändrad avsättning till aktierelaterade incitamentsprogram steg marginalen till 21,0% från 20,4%.

Produkter & tjänster
Compressor Technique
Störst · 46% av affärsområdenas intäkt 2025

Industrikompressorer, gasteknik och luftbehandling till i praktiskt taget alla industrisektorer. Intäkt 77 140 MSEK under 2025 med en rörelsemarginal på 24,7%, koncernens högsta, buret av en tung serviceandel.

Vacuum Technique
22% av intäkten · Snabbast växande

Vakuumpumpar och avgashantering för halvledartillverkning, forskning och industriprocesser. Intäkt 36 727 MSEK under 2025 och en marginal på 18,4%. Sex av tio order kommer från elektronikindustrin, vilket gör området känsligast för chipcykeln.

Power Technique
17% av intäkten

Portabla kompressorer, generatorer, belysning och länspumpar för bygg och infrastruktur. Intäkt 28 972 MSEK under 2025 och en marginal på 16,7%, koncernens lägsta, vilket speglar hårdare priskonkurrens i standardprodukter.

Industrial Technique
16% av intäkten

Monteringssystem, åtdragningsverktyg och maskinvision. Intäkt 26 384 MSEK under 2025 och en marginal på 17,8%. Halva orderingången kommer från fordonsindustrin, vilket knyter området till dess omställningstakt.

Geografi

Andelarna avser koncernens intäkter för helåret 2025 och är därmed en stabilare bild än kvartalsfördelningen, som svänger med leveransmönstret för vakuumutrustning. Europa och Nordamerika är mogna marknader där servicen väger tungt, medan Asien driver volymen genom halvledarinvesteringar i Kina, Taiwan och Sydkorea. Skillnaden mellan affärsområdena är stor: Vacuum Technique hämtar närmare två tredjedelar av intäkten i Asien, medan Industrial Technique har sin tyngdpunkt i Europa och Nordamerika.

Asien och Oceanien36%

36% av intäkten 2025; driver volymen, särskilt halvledare

Europa28%

28% av intäkten 2025; hemmamarknad med hög serviceandel

Nordamerika26%

26% av intäkten 2025; mogen marknad, störst för industriverktyg

Afrika och Mellanöstern6%

6% av intäkten 2025; främst kompressorer och portabel kraft

Sydamerika4%

4% av intäkten 2025; minsta regionen, distributörsledd

Ambition

De finansiella målen är få och har stått oförändrade länge: omsättningen ska växa 8% per år mätt över en konjunkturcykel, avkastningen på sysselsatt kapital ska hållas hög, och omkring hälften av vinsten ska delas ut. Bolaget publicerar inget marginalmål, vilket är ovanligt för ett bolag av storleken och konsekvent med att marginalen betraktas som en följd av mixen snarare än som ett styrtal. Strategiskt vilar ambitionen på tre förskjutningar. Serviceandelen ska öka eftersom den bär mellan investeringscyklerna. Uppkopplade produkter och prediktivt underhåll ska göra servicen till ett löpande åtagande snarare än ett reservdelsavtal. Och tyngdpunkten flyttas mot halvledare och energieffektivitet, två områden där efterfrågan drivs av strukturella skiften i stället för av konjunkturen. Förvärv är en fast del av modellen och sker i en takt om tiotals bolag per år, i regel distributörer och nischtillverkare små nog att integreras utan omorganisation. Priset är att marginalen späds på kort sikt, vilket bolaget själv pekar ut som en av förklaringarna till att Compressor Techniques lönsamhet pressats.

Marknad

Orderingång Q2 2026
50 951 MSEK (org. +26%)
Vacuum Technique, order Q2 2026
14 409 MSEK (9 008)
Avkastning på sysselsatt kapital R12
24%

Atlas Copco sitter i skärningspunkten mellan flera strukturella förändringar. Starkast just nu är halvledarinvesteringarna: varje ny chipfabrik behöver stora mängder vakuumutrustning, och Vacuum Techniques orderingång steg med drygt hälften under andra kvartalet 2026.

Energieffektivitet är en annan motor, eftersom komprimerad luft kan svara för en stor del av ett industriföretags elförbrukning och skärpta EU-krav pressar kunder att byta ut äldre anläggningar. Elektrifieringen av fordon driver efterfrågan på precisionsmontage, där åtdragningsmoment måste dokumenteras per skruv i ett batteripaket. Bredden är i sig ett skydd: när en kundgrupp viker brukar en annan bära, vilket kvartalet illustrerade när vakuum lyfte medan kompressorer stod stilla. Motsatsen gäller också, och därför blir koncernens tillväxt sällan lika dramatisk som ett enskilt områdes.

Marginaler
Rörelsemarginal
Har varit
21,1%
Snitt 2023–2025
Är nu
20,3%
R12 juli 2025–juni 2026
Vill nå
Inget publicerat mål
Atlas Copco publicerar inget marginalmål. De finansiella målen är 8% årlig omsättningstillväxt över en konjunkturcykel, fortsatt hög avkastning på sysselsatt kapital och en utdelning motsvarande omkring hälften av vinsten.

Rörelsemarginalen har hållit sig kring 20–22% genom både valutasvängningar och skiftande kundaktivitet: 21,4% för 2022, 21,5% för 2023, 21,6% för 2024 och 20,3% för 2025. Stabiliteten är i sig det intressanta, och den kommer av serviceandelen och av att tre fjärdedelar av tillverkningskostnaden är inköpt och rörlig.

Nedgången under 2025 är till stor del valuta: växelkurserna drog ned rörelseresultatet med 3 400 MSEK, motsvarande ungefär 0,6 procentenheter av marginalen, och därtill kom tullkostnader och utspädning från färska förvärv. Andra kvartalet 2026 visar samtidigt varför enskilda kvartal måste läsas försiktigt. Den redovisade marginalen låg på 20,6% båda åren, men årets kvartal belastades av en förändrad avsättning till aktierelaterade incitamentsprogram på −206 MSEK medan fjolårets fick ett positivt bidrag på 82 MSEK. Justerat steg marginalen till 21,0% från 20,4%.

Ledning & ägare

Vagner Rego
Vd och koncernchef sedan maj 2024
I koncernen sedan 1996

Brasiliansk ingenjör som arbetat sig upp under nära tre decennier i bolaget, senast som chef för Compressor Technique. Den interna rekryteringen är mönstret snarare än undantaget i Atlas Copco och säger något om hur ledarskapet byggs.

Peter Kinnart
Finansdirektör sedan 2022
I koncernen sedan 2000

Började som business controller vid Airpower i Antwerpen och har haft chefsroller i Belgien, Tyskland, Spanien och Schweiz. Kom närmast från ekonomiansvaret för Compressor Technique.

Hans Stråberg
Styrelseordförande sedan 2014
Ordförande sedan 2014

Tidigare koncernchef för Electrolux och ordförande i flera svenska industribolag. Har lett styrelsen genom både avknoppningen av Epiroc och vd-skiftet 2024.

Största ägare
Investor AB
17,1% av kapitalet · 22,4% av rösterna

Wallenbergsfärens investmentbolag och huvudägare sedan rekonstruktionen 1890. Andelarna avser 31 december 2025.

Swedbank Robur fonder
3,6% av kapitalet · 3,5% av rösterna

Största fondförvaltaren bland ägarna och näst största ägare räknat i röster.

Alecta Pensionsförsäkring
2,6% av kapitalet · 1,0% av rösterna

Tjänstepensionsbolag vars innehav är tyngre i kapital än i röster, eftersom det domineras av B-aktier.

Handelsbanken fonder
2,1% av kapitalet · 2,5% av rösterna

En av de svenska fondförvaltare som tillsammans utgör ägarkretsen bakom Investor.

Ägarbild

Investor AB är huvudägare med 17,1% av kapitalet och 22,4% av rösterna vid utgången av 2025. Skillnaden kommer av A- och B-aktier med olika röstvärde, och den är hela poängen med konstruktionen: Wallenbergsfären kan utöva ett inflytande som motsvarar en fjärdedel av rösterna utan att binda kapital i motsvarande grad.

Bakom Investor följer svenska fondbolag och pensionsförvaltare kring en till fyra procent vardera, ingen med ambition att styra bolaget. Effekten syns i hur koncernen drivs: kapitalallokeringen tål långa investeringscykler, vd hämtas nästan alltid internt, och utdelningspolitiken har legat fast sedan 2011. Baksidan är att en minoritetsägare har litet inflytande över den ordningen.

Kultur

Kulturen bygger på decentraliserat ansvar och internt byggt ledarskap. Divisionerna har eget resultatansvar och fattar besluten nära kunden, medan koncernen sätter ramarna. Att Vagner Rego arbetat nära tre decennier i bolaget innan han blev vd, och att finansdirektören Peter Kinnart varit där sedan 2000, är mönstret snarare än undantaget. Ordningen har praktisk betydelse för förvärvsmodellen: ett köpt familjebolag kan behålla sitt namn och sin ledning i stället för att brytas upp, vilket är skälet till att koncernen samlar mer än åttio varumärken.

Den andra tråden är Wallenbergtraditionen av tålmodigt kapital. Ägandet via Investor har bestått sedan bolaget rekonstruerades 1890 och gör att koncernen kan bära långa investeringscykler och en förvärvstakt på tiotals bolag om året utan att försvara varje kvartal. Det är också förklaringen till att utdelningspolitiken kunnat ligga fast sedan 2011 och till att bolaget avstår från att publicera marginalmål: marginalen betraktas som en följd av mixen, inte som ett styrtal.

Affärsmodell

Så tjänar de pengar
Vem betalar
Industriföretag, chipfabriker och byggbolag
För vad
Kompressorer, vakuumpumpar och industriverktyg
Hur
Maskinköp följt av service, delar och uthyrning

Modellen vilar på tre ben. Utrustningen säljs till industriella kunder och står för drygt sex tiondelar av intäkten. Servicen, alltså reservdelar, underhåll, reparationer, förbrukningsvaror och specialuthyrning, svarar för resten och bär genom nedgångar eftersom en installerad kompressor måste underhållas oavsett om kunden investerar i nya. Mjukvaran är det yngsta benet: uppkopplade maskiner och prediktivt underhåll gör servicen till ett löpande åtagande.

Två strukturella val förstärker modellen. Organisationen är decentraliserad i divisioner med eget resultatansvar, vilket ger snabb marknadsanpassning men kräver att förvärv kan integreras utan att centraliseras. Och tillverkningen är kapitallätt: omkring tre fjärdedelar av produktionskostnaden är inköpta komponenter, vilket gör kostnadsmassan mer rörlig än i en fabrikstung koncern.

Konkurrens

Konkurrenterna skiljer sig åt mellan affärsområdena. I kompressorer möter Atlas Copco främst Ingersoll Rand och tyska Kaeser, i industriverktyg Stanley Black & Decker och Bosch, och i vakuum framför allt japanska Ebara och Pfeiffer Vacuum inom halvledarsegmentet. I den enklare änden av portföljen, portabla kompressorer och generatorer, växer kinesiska lågpristillverkare snabbast.

Det starkaste skyddet är byteskostnaderna. En kompressor eller ett vakuumsystem är integrerat i kundens produktion, och ett byte innebär driftstopp, omkalibrering och omskolning av personal. Servicekontrakten förlänger den bindningen i tid, och nätverket av servicetekniker i omkring 180 länder är svårt att bygga upp på kort sikt eftersom det kräver lokal närvaro på varje ort där kunderna finns.

Vallgraven är däremot ojämnt fördelad. I vakuum, via varumärken som Edwards och Leybold, är Atlas Copco tekniskt ledande i halvledarsegmentet och konkurrerar på prestanda. I standardprodukter finns inget motsvarande försprång, och där avgörs affären av pris och distribution. Skillnaden syns direkt i lönsamheten: Compressor Technique tjänade 24,7% på intäkten under 2025 medan Power Technique låg på 16,7%.

Jämför Atlas Copco med
Liknande verksamhet
Välj ett eller två bolagJämför →

Historik

  1. 1873

    AB Atlas grundas av Eduard Fränckel, teknisk direktör vid Statens Järnvägar, för att leverera utrustning till den svenska järnvägsutbyggnaden. Bolaget föds alltså som underleverantör till ett infrastrukturprojekt, inte som verkstadsbolag.

  2. 1890

    AB Atlas likvideras och återuppstår som Nya AB Atlas med bröderna Wallenberg inblandade. Därmed inleds det ägarförhållande som fortfarande består via Investor, och som förklarar bolagets tålamod med långa investeringscykler.

  3. 1917

    Fusionen med AB Diesels Motorer ger AB Atlas Diesel. Under de följande decennierna byggs pneumatiken upp vid sidan av motorerna: tryckluftsverktyg och kompressorer blir en egen affär i stället för ett komplement.

  4. 1948

    Dieselmotortillverkningen läggs ned när den slutat vara lönsam. Bolaget satsar allt på tryckluft, kompressorer och bergborrning, och det är den renodlingen som ger dagens koncern sin form.

  5. 1955

    Den första stationära skruvkompressorn levereras till LKAB i Kiruna. Skruvtekniken blir grunden för det som i dag är Compressor Technique, koncernens största affärsområde.

  6. 1956

    Namnet blir Atlas Copco AB. Copco kommer från det belgiska dotterbolaget Compagnie Pneumatique Commerciale, som flera utländska Atlas-bolag redan använt i förkortad form; namnbytet är alltså en anpassning till hur bolaget redan hette utanför Sverige.

  7. 1997

    Giulio Mazzalupi tillträder som förste icke-svenske vd. Steget markerar övergången från svenskt exportbolag till internationell koncern styrd från flera länder.

  8. 2018

    Epiroc, gruv- och bergborrningstekniken, avknoppas till egen börsnotering. Atlas Copco renodlas kring luft, vakuum, verktyg och kraft, och lämnar den mest cykliska delen av verksamheten.

  9. 2024

    Vagner Rego tillträder som vd efter 28 år i koncernen, senast som chef för Compressor Technique. Den interna rekryteringen är mönstret snarare än undantaget i bolaget.

Mediebild och kontroverser

Vad hände

Atlas Copco stoppade leveranser till Ryssland kort efter den fullskaliga invasionen i februari 2022 men behöll den lokala verksamheten, som 2021 hade omkring 650 anställda. Först i juli 2024 meddelade koncernen att verksamheten skulle avvecklas helt, och ansökte samtidigt hos Kommerskollegium om undantag från exportförbudet för att kunna genomföra avvecklingen. Utträdet skedde genom en överlåtelse till den lokala ledningen, en tillgångsöverföring som belastade fjärde kvartalet 2024 med 194 MSEK.

Vad granskningen gäller

Granskningen gäller både tidsutdräkten och formen. En överlåtelse till den lokala ledningen innebär att verksamheten fortsätter i annan regi i stället för att stängas, och Kyiv School of Economics databas LeaveRussia klassar därför Atlas Copco som ett bolag som pausat snarare än lämnat, med noteringen att produkter under koncernens varumärken fortsatt marknadsförs av ryska återförsäljare.

Bolagets svar

Bolaget uppger att det inte längre har någon egen operativ närvaro i Ryssland, att leveranserna stoppades tidigt och att verksamheten motsvarade väl under 0,5% av koncernens intäkter. Donationer till humanitärt stöd för Ukraina har redovisats.

Relevans

Beloppen är små för en koncern som omsätter 168 mdr SEK, men frågan visar hur lång tid ett utträde tar i praktiken och att formen lämnar kvar en varumärkesexponering bolaget inte kontrollerar.

Risker

Bolaget rapporterar i SEK men säljer globalt. Under 2025 drog valutan ned rörelseresultatet med 3 400 MSEK, ungefär 0,6 procentenheter av marginalen. Effekten är strukturell och går inte att prissätta bort på kort sikt.

Senaste nytt

Styrelsen föreslog för 2025 en ordinarie utdelning på 3,00 SEK per aktie och därutöver en extra utdelning på 2,00 SEK, sammanlagt 5,00 SEK som betalas i två lika delar under 2026. Det motsvarar en total kapitalöverföring på drygt 24 mdr SEK och är en tydlig ökning mot föregående år, som saknade extrautdelning.

Förvärvstakten ligger kvar. Under andra kvartalet 2026 slutfördes fem affärer: tre distributörer inom komprimerad luft i Kanada, Belgien och Brasilien samt de två amerikanska vakuumtillverkarna Stainless Design Concepts och LACO Technologies. Samtliga är av den storlek koncernen normalt köper, alltså små nog att integreras utan att organisationen ändras.

Balansräkningen är fortsatt lätt. Nettoskulden uppgick till 22 305 MSEK vid halvårsskiftet, motsvarande en halv årsvinst före av- och nedskrivningar, och antalet anställda var 56 473. Ledningen upprepade sin närtidsprognos om att kundaktiviteten väntas ligga kvar på nuvarande nivå, en formulering som stått oförändrad sedan april 2026 trots rekordorderingången.

Sammanställningen bygger på Atlas Copcos rapport för andra kvartalet 2026 (16 juli 2026), bokslutsrapporten för 2025 (27 januari 2026) och årsredovisningen för 2025, varifrån segmentens intäkter och marginaler, regionfördelningen för helåret, serviceandelen, ägarförteckningen per 31 december 2025 samt ledningens och ordförandens tillträdesår är hämtade. Historiken bygger på bolagets historiksida, och uppgiften att namnet Copco kommer från dotterbolaget Compagnie Pneumatique Commerciale är bekräftad i en andra oberoende källa utöver bolagets egen historik. Noteringssegmentet Large Cap är Nasdaq Stockholms formella segment. Sifferrutorna och marginalbanans nuläge är beräknade som rullande tolv månader: helåret 2025 plus första halvåret 2026 minus första halvåret 2025. Orderingång 165 814 + 96 346 − 86 691 = 175 469 MSEK, omsättning 168 343 + 85 514 − 83 940 = 169 917 MSEK och rörelseresultat 34 114 + 17 510 − 17 098 = 34 526 MSEK, vilket ger marginalen 20,3%. Det historiska snittet i marginalbanan är medelvärdet av de rörelsemarginaler bolaget redovisar för 2023, 2024 och 2025 (21,5%, 21,6% och 20,3%). Avsnittet om mediebild och kontroverser bygger på Ny Teknik, SVT Nyheter, databasen LeaveRussia vid Kyiv School of Economics samt bolagets egen kvartalsredovisning; bolagets svar är återgivna i samma källor. Ingen del av innehållet är betald eller sponsrad analys.

Källor sammanställda 2026-08-25 · Sidan senast uppdaterad 31 augusti 2026